Så brukar jag tänka när det känns tungt med tyskan här i Deutschland, när orden än en gång inte kommit ut som jag hade planerat att de skulle uttalas eller när jag känt mig korkad för att jag, för typ fjärde gången, inte hängt med i snacket kring parmiddagsbordet.
Andra dagar är jag stolt som en tupp. För att jag ändå kan det jag kan och trots allt kommit ganska långt med tanke på att jag jobbar hemifrån (inga tyska kollegor att skvallra med) och dessutom varit mammaledig större delen av tiden här. Och i dag är det en stoltdag för, håll i er nu, jag har inte bara läst ut en tysk roman utan också NJUTIT av den!
Att komma på sig själv med att längta tillbaka till en bok skriven på ett språk som jag för bara två år sedan inte förstod ett jota av känns stort. Okej, jag pratar fortfarande världens sveutchiska, säger fel pronomen hela tiden och saknar ungefär vart fjärde ord men, bannemig, jag kan kommunicera! Jag minglar på tyska, får nya vänner, ger vägbeskrivingar, skämtar, är spontan och har helt enkelt äntligen börjat känna mig som mig själv, även på tyska.
Och nu har jag alltså också läst ut en hel bok skriven på mitt nya språk. Gut Gegen Nordwind heter den, det är en bestseller författad av Daniel Glattauer och den var välskriven (tror jag, jag är väl knappast någon expert på området ändå). Och inte alltför svår att förstå för en nytysk som jag.
Hej!
SvaraRaderaJag har aldrig kommenterat förrut, men jag läser din blogg regelbundet och jag gillar den verkligen. Jag bodde i Berlin under ett år, men det börjar bli några år sedan nu. Nu försöker jag åka tillbaka åtminstone en gång per år, och det är roligt att få lite nya tips, och även lära känna din vardag i Berlin. Någonstans inom mig lever drömmen om att flytta dit igen... Hursomhelst, grattis till läsandet, du ska vara stolt över det och framstegen i tyskan. Själv har jag pluggat tyska under massor av år, men använder ändå helt fel pronomen. Men till tröst brukar jag ändå tänka på hur fascinerande det är att man kan kommunicera med någon annan trots att man inte egentligen pratar samma språk. Då känner man sig inte så dålig längre.
Tack för en bra blogg!
Hej Johanna!
SvaraRaderaDet är verkligen att gratulera!
Det är inte alltid så lätt att hanskas med ett nytt folk med andra väderingar osv.
Men du har gjort det!
Lycka till och njut av livet i Berlin!
Från svärmor i Stockholm
@Anonym: Tack för grattis och språkpeppet. Och för komplimangerna för bloggen, det värmer verkligen att mina ord uppskattas därute och jag blir inspirerad som bara den att skriva ännu mer! Tack!
SvaraRadera@Eva: Tack kära svärmor! Och stor kram!
Wow, du är grym! Har också läst (och "pratat") främmande språk, men såklart tappat allt när man är i "fel" land. Saknar känslan som du beskriver (som jag nog aldrig riktigt uppnått ändå när jag tänker efter :). Stor kram och GRATTIS! :)
SvaraRaderaTack Annelie och stor kram!
SvaraRaderaojoj, stora igenkänningsklockan klingar! jag har alltid hållit mig långt ifrån tyskan, som jag tyckte var det fulaste man kunde prata, läste spanska istället innan jag övergav det helt. och var hamnar jag? jo just det, tyskland. har tysk pojkvän och bor sedan 3 veckor i kreuzberg. har aldrig varit särskilt "sverigestolt" sådär med traditioner och sånt. förstår språket och kan nog egentligen prata, men behöver självförtroende och så klart övning. har plötsligt insett att man (jag) blir extremt begränsad utan ett språk där jag känner mig säker, och jag tror rädslan för att "verka dum" eller stoltheten ibland tar över. samtidigt som det ofta också "inte är så svårt", och som du säger inspirerande och en stor seger när man faktiskt klarar sig själv. sen har jag ju faktiskt VALT att flytta hit, har inte flytt från något och har mitt gamla hem inte särskilt långt borta. kan andra så kan väl vi också?
SvaraRaderaönskar dig all lycka till med kontorsfixandet och bürgeramtandet (jag ska ge mig på det imorgon...).ha en skön vår, den kommer snart!
Åh vad spännande att du precis har flyttat hit Fanny! Stort lycka till med allt nu och japp, språket det kommer. Det är rätt coolt egentligen hur hjärnan jobbar på även när man inte tror att den pluggar tyska. Och med en tysk pojkvän kommer det säkert att gå bra mycket fortare för dig än vad det gjort för dig att bli riktigt grym... På det bara!
SvaraRadera