Doktor Kung

Jag älskar vår barndoktor. Ok, inte älskar på det sättet, men nästan. Han är så skönt cool när han svassar runt på sin klinik, med typ hundra assistenter omkring sig och doktorsskjortan uppknäppt minst två knappar för mycket. Det spelar ingen roll om alla barnen skriker i kör i väntrummet, han har ändå alltid en glimt i ögat på lager och någon skön kommentar om att livet är hårt. Och så heter han Doktor Kung (fast på tyska). Är det inte fantastiskt?
Han gör rara saker hela tiden också. Som att svara på våra mail från semestern (viele Grüsse aus Schottland!), fråga mig hur det går med skrivandet och att ringa och kolla hur sonen mår dagen efter att vi varit där för att få hans onda hals kollad. Jag brukar ibland beklaga mig över att vi inte har något bvc här, ingen barnmorska med extra koll på vårt barns hälsa och kynne, men vafan. Vad klagar jag över? Vi har ju Doktor Kung!