Tyska fenomen del 1 - quark

Rent kulturchocksmässigt brukar det inte vara så dramatiskt att resa till Berlin, det mesta är som vi svenskar är vana vid bara lite, lite annorlunda. Men det finns ändå ett gäng typiskt tyska (eller kanske till och med berlinska) fenomen som i alla fall fick mig att verka lite ovärldsvan i början. Eftersom jag har blivit så himla bekant nu med alla tyska fasoner så tänkte jag att det är hög tid att jag delar med mig av min visdom.

Först ut är fenomenet

Quark

På svenska heter det kvarg, men är nog mer känt som kesella. Och medan vi svenskar använder det i lussebullar och en och annan maträtt äter tyskarna sin quark (jag råkar ofta säga knark istället) typ jämt. Det finns frukostquark, matquark, quarkbollar, quarkkakor och quarktårtor. På turkmarknaden i Neukölln (Maybachufer) finns det ett stånd där du kan köpa en hel bägare med quark och du kommer garanterat blir kräkmätt om du sätter i dig en hel. Det fina med quarken är nämligen att den knappt innehåller något fett alls men ändå är sjukt mättande. 

Så, nu vet ni vad quark är. Bra va? 

Hårda sparkrav och megademo

Medan det snackas bröllopsklänningar, bästa dukningen och Lovekalas här i Sverige är det mest sparpaket och hårdare regler för bidrag som gäller i de tyska medierna just nu. 80 miljarder euro ska läggas undan - bland annat genom att dra ner på socialbidragen och föräldrapenningen. Folk är ursinniga och på lördag klockan 12 går ett (förmodligen) gigantisk demonstrationståg från Alexanderplatz i Mitte. Kan kanske vara bra att veta för alla berlinbesökare som tänkte göra Mitte då.

En tyst minut för alla flugor som krockade med vår bil på autobahn

Sverigesommar coming up

Jag packar. Vi är på väg till fäderneslandet. Två somrar har gått sen vi senast badade i svenskt vatten och njöt av klipporna i skärgården - den första var vi alldeles för förälskade i Berlin för att vilja åka härifrån och under den andra födde jag barn och hade lite svårt att ta mig någonstans. Men nu är det dags och överallt ska vi vara. Det blir landställen, mammor, pappor, Stockholm, hav, sjöar, klippor, midsommarstång och jordgubbstårtor. Så ser visionen ut i alla fall. Vi får se om den håller. Love 2010 och sverigesommarväder kanske kommer i vägen. Må så vara.

Men jag fortsätter skriva även när jag borta. Jag har en hel del tips på lager och vet att jag kommer att längta hem till Berlin alldeles för mycket för att låta bli.

Söndagsturen, die Sonntagspromenade

I går: Promenad längs med restaurerade East Side Gallery, en kik in bakom staketet runt sandskulpturfestivalen med det fyndiga namnet Sandsation (jag blev inte så sugen på att betala inträde. Däremot tror jag att min snart ettåriga son gärna hade lekt därinne). Vidare upp mot Revaler Strasse och den nya loppisen som bara blir mer och hippieflummig för varje vecka som går och så en glass på Eisfabrik på Samariterstrasse som avslutning. Deras "syrligt äpple" är så god att jag ryser.

Allt det här i trettio graders värme. Hot hot hot.

Strassenfest

Värsta röjiga gatufesten här i F-hain i går! Och en helt galen blandning av folk som var där. Punkare, slemmiga ölbrölkillar, hiphoptjejer och barnpysseltanter trängdes längs med den lilla gatstumpen Kreuziger Strasse. En rätt folklig, skitig, ölig, alternativ utan att kännas rökelseflummig och kul liten minifestival. Me like.

Här badar några snubbar i en pappersinsamlingsgrej. Fyndigt.

Känslan igen

Jag tog en kvällspromenad i går. Det var varmt ute, över 20 grader och solen lyste varmgult över alla de som med fredag i stegen var på väg hem efter jobbet. På uteserveringarna blänkte ölglasen och från parken steg röken från grillarna. Fåglarna kvittrade intensivt vart jag är gick. De gör det här i Berlin, jag har aldrig varit i en stad med så mycket fågelkvitter förut.

Så kom den där känslan igen. Hur ska jag någonsin kunna flytta hem? Är det ens möjligt att tröttna på det här? Förutom att vara lite närmare familj och vänner, vad skulle vi komma tillbaka till? Blir det bara bolån, hets och stress eller kan vi göra annorlunda?

Vissa dagar känns det så självklart att vi ska tillbaka någon gång, andra dagar förstår jag inte hur det ska gå till.  Kan man inte ta med sig Berlin, med fågelkvittret och allt, hem till familjen?

Romantisk weekend i Berlin - här är den!

Det lär ju vara drösvis med par just nu som planerar en romantisk weekend och jag vill ju förstås, i vanlig ordning, slå ett slag för Berlin. Det är varken den vackraste eller mest kärleksdrypande staden på jorden men mellan alla punkdreads, ölhak, wienerschnitzlar och självupptagna bohemer finns det hur mycket som helst för de som vill hitta rätt miljö för att drunkna i sin partners ögon och säga "utan dig är jag halv" och liknande. Jag gör en lista.

1. Restaurang Vaimo. Den är pytteliten, har rödrutiga dukar, stearingljus i gamla vinbuteljer och serverar supergod italiensk mat. Jag har svårt att tänka mig ett bättre ställe för en romantisk middag. Boka bord dock, det finns typ bara sex och de går åt fort.
Adress: Danziger Strasse 18, Prenzlauer Berg. Tel: +49 (0)30 484 95 655

2. Modersohnbrücke. Egentligen förstår jag inte alls grejen med den gamla bron i Friedrichshain -  den är varken särskilt vacker i sig själv eller bjuder på någon vidunderlig utsikt. Trots det sitter det varje kväll ett tiotal par här, sippar på varsin öl, smeker varandra över ryggen och tittar på hur solen går ner över järnvägsspåren. Mina inhemska berlinerkompisar säger att "det är ju så fint där!" men jag som är en stockholmssnobb och van vid typ Djurgårdsbron förstår inte riktigt vad det menar. Skitsamma, det är stämningen vi är ute efter och här dallrar luften av förälskelse. 
Adress: Modersohnbrücke, 10245 Berlin
 
3. Tiergarten. I know, det är en park och parker kommer alltid upp när det ska vara romantiskt - som om en filt i gräset och lite träd automatiskt betyder kärleksfyrverkerier och frierier. Men, Tierpark ÄR väldigt fin och det händer något med en under promenaden genom den. Tänk er, på tu man hand genom prunkade skönhet och med ett intensivt fågelkvitter som bakgrundsmusik.

4. Liquidrom. Det här är en gigantisk floatingbassäng, alltså en sån som man flyter i utan att behöva ligga på en badmadrass, och det rätt mysigt att skvalpa runt hand i hand i ett nedsläckt stort rum till indiansk flummusik. Man får akta sig bara för att inte krocka med något annat kärlekspar. Det kan bli förväxlingar.
Adress: Möckernstrasse 10, 10963 Berlin

5. Spindler und Klatt. Det här är en bar i Kreuzberg som i typisk berlinerstil ligger på en skruttig bakgård. Inuti är den förstås loungeig och cool och vore det inte för inredningen skulle den knappast kvala in som som någon romantisk hotspot. Stället är fyllt av schäslonger och på dem går det hur bra som helst att ligga och talla på sin lover medan någon soulig tjej på scenen sjunger om hjärta och smärta. Lägg till dämpad belysning och några drinkar så blir det raka vägen hem till hotellrummet efteråt.
Adress: Köpenicker Strasse 16/17, 10997 Berlin

Ha det så trevligt!

It's all in the facade

En sak som jag verkligen gillar med den här stan är alla fina fasader. Det finns de med en sommarhimmel på, de med snirkliga färglada mönster, de med politiska budskap och så förstås alla de med grafitti ända upp till taknockarna.

Nu har lägenhetsägarna i vårt hus haft ett möte. Om vår fasad. Eftersom den har blivit väldigt klottrig kom vår underbare hyresvärd (alltså mannen som äger vår lägenhet, som han tänker flytta in i själv som pensionär) med den fenomenala idén att anlita en konstnär som målar något rejält på fasaden istället.  En redan nermålad vägg är inte lika inbjudande att tagga på som en enfärgad liksom.
Tjoho säger jag! Roligt! Jag vill bo bakom en unik fasad!
Men vad blir det för motiv? En jättestor blombukett? Ett fat med pretzlar eller kanske en kopia av skriet?

Tydligen finns det redan ett utkast som vår hyresvärd har sett. Han säger att det är "vitsigt". Hjälp. Tänk om jag ska bo i ett skämt? En rebus? En klämmigt ordspråk?
Om tre månader ska det vara klart. Iiih!

Dagens ord

Okej att tyskan har många långa ord, men det här är det längsta jag stött på hittills tror jag. Kom på posten i dag.

Tagesbetreuungskostenbeteiligungsgesetz

Betyder ungefär "daghemsnyttjandekostnadslagen" (tror jag).

Det ni.

Schlageryra och Mallislycka

Tillbaka från smekveckan och vad möts vi av? Schlagerlycka. Leeeeena! Wir lieben dich! Nu är dom bra malliga, tyskarna. Och det får dom väl vara va? Med så mycket kärlek för schlager och så fantastiskt många eurovisionschlagersatsningar som gått så tokfel så var det väl ändå dags för en vinst. Nu gäller det bara att det går bra i fotbolls-VM också så blir lyckan total. Att vi tysklandssvenskar kommer att bli mobbade hela sommaren för Sveriges misslyckanden får vi ta. Sånt är livet.

Och apropå lycka... Jag älskar Mallorca. Trots att menyerna står på tyska och trots att vissa delar av ön fortfarande bara handlar om supaknullafestabröööl. Det är en helt otroligt fin ö med helt fantastiskt fina berg, som gjort för en bröllopsresa. Vi har vandrat, ätit lyxiga hotellfrukostar, badat i pooler som försvinner i himlen, bott på mysiga fincas med bergen omkring oss, lyssnat på fågelsång, och nypt oss i armarna för att det är så vackert överallt. Sen har vi förstås matat, badat, sprungit efter, nattat, vyssjat, och solskyddsfaktorkladdat in vår son också (det var en romantisk smekvecka, det var det verkligen, men med en elva månaders bebis finns det gränser för hur romantiskt det kan bli).

Nu väntar lite berlinish vardagsliv igen, inte fy skam det heller. 

Smekmånad i bundesland nr 17

En dag i utkanterna

Vi gjorde en tur ut till Outleten. Ni vet, den där som ligger några mil utanför varje storstad och som alla säger att de borde kolla in men aldrig orkar åka till. Hur som helst, jag har inte shoppat på ett år och ville sluta se urtvättad ut och tänkte vafan, jag ger det ett försök.

För att komma dit åkte vi förbi förorter med grå betonghus, sen kom åkrar och efter det massor av övergivna gamla bostäder. Det växte grönt ur trappuppgångarna. Samtidigt som husen passerade lyssnade vi på en podcast av Verkligheten i P3 som handlade om några husockupanter i Stockholm och deras bråk med husägaren. Jag tänkte "kom hit istället, här finns hur många hus som helst att hänga i". Men det är väl inte så enkelt.

Outleten, B5, var som outletar brukar vara. Ett Pleasantville. Nybyggt, ganska folktomt, hus som såg ut som lador brukar göra i tecknade serier. Vi shoppade en hel del, basgrejer mest. Det är inte superinspireande att gå runt i en pålåtsasby uppbyggd bara för att vi ska köpa klädföretagens misslyckade kollektioner. 

Under hemfärden såg vi en skylt längs vägen, "War cemetary" stod det. Vi svängde av och upptäckte en helt fantastiskt vacker plats. Vacker och fruktansvärt obehaglig. Jag har aldrig varit på en krigskyrkogård förut och de hundratals stenarna gjorde mig förbannad. Unga män i tjugoårsåldern som berövats på allt. De borde varit mor och farföräldrar i dag, inte ligga där. Jävla andravärldskrig. Det var inte så länge sen ändå. Jävla alla krig förresten.

Tillbaka i lugnet och roet

Ljuva Berlin! Som jag har längtat efter dig! Tänk att det kan vara så skönt att komma hem efter bara två veckor i Sverige. Det beror nog mycket på att sverigebesöken alltid går i turbofart. Familjeträffar, kompisträffar, sverigeärenden (nytt pressleg införskaffat, mycket bra) och efter två veckors speedumgänge blir man ju lite trött i skallen. Nu är det dags att varva ner i några dagar innan färden går vidare till Mallis, eller Tysklands sjuttonde bundesland som det också kallas när någon ska vara lite rolig. Där ska jag öva tyska med alla andra som är där, äta tapas och kanske vandra upp för ett berg eller två.
Lyxigt kallas det, det liv jag lever!

Staging was?

Jag befinner mig fortfarande i säljalägenhetistockholmträsket och nu vill jag göra klart för alla som som kan vara intresserade att det här med staging är något svenskt. Eller åtminstone inte tyskt. På bilderna som ska locka köpare av lägenheter i Berlin ser man ofta kartonger, smutstvätt och tidningstravar på golvet och några inredningskonsulter och proffsfotografer är det inte tal om. Hur det ser ut här i Sverige, och kanske mest i storstäderna, vet vi ju -  vit soffa, vita väggar, ett soffbord i femtiotalsstil, några tulpaner på matbordet och inte en pinal för mycket. Väldigt förutsägbart, väldigt mycket som panikstuvats på vinden.

Här är en bild från en tjusig sekelskiftestvåa à 77 kvm i de hippaste delarna av Friedrichshain. Pris 1,7 miljoner. Kartongerna ingår ej.

Dagens tanke om pengar

Jag är i Sverige och putsar lägenhet. Den ska säljas och ju mer insatt jag blir i den Stockholmska bomarknaden desto mer förbryllad känner jag mig. Trots att det fortfarande känns långt borta är det inte omöjligt att jag och min familj någon gång flyttar tillbaka till 08-området och vad händer då? Jo. Bostadsjakt. Räntefunderingar. Utanför stan, inne i stan. Hus, lägenhet, koja, slott, grotta, 20 000 i månaden eller 5000? Vad vill vi, hur vill vi, vart vill i? Eller kanske snarare, vill vi överhuvudtaget? Jag blir lite illamående vid tanken på alla beslut som ska tas, vill hellre luta mig tillbaka på min mjuka berlinkudde och strunta i alltihop. Så då gör jag det.

Men, förbryllningen är kvar trots mitt sköna läge på kudden. För även om vi struntar i hetsen just nu så finns det väldigt många som inte gör det. Som köper villor i Nacka för nio miljoner utan att ha en enda på banken. Hur går det ihop? Jag vet att räntorna är låga och så vidare, men ändå. Hur mycket lägger familjer här i Stockholm på att bo egentligen? Det måste vara massor! Och hur mycket energi tar det inte för att få storstadslivet, som är så sjukt dyrt, att gå ihop varje månad. I know, det är inget nytt, livspusseldebatten har väl pågått i typ tio år nu men det är lätt att glömma bort hur det ligger till här i Svedala när man bor i en stad där en trea mitt i stan går för 16 000 kronor kvadratmetern.
Livet blir verkligen mycket enklare när saker och ting inte kostar så förbannat mycket.

Dagen efter om dagen före

Första maj blev en lugn dag i våra kvarter. Jag och sonen höll till i lekparken, med polishelikoptrarna chopprandes över oss. I parken bredvid pågick majfest och barn och braj blandades friskt enligt dom som var där. Hm.
På gatorna var det tomt, inga bilar, inga demonstrationer. Bara kullerstenar och gröna alléer med kvittrande fåglar. Så kan en första maj i Berlin också vara.

Första maj och de nervösa finbilsägarna

Dan före dan... I berlin innebär första maj inte några glesa demonstrationer och fredliga torgmöten - här är det krig. Åtminstone är det det alla förväntar sig. Poliserna är överallt med sina piketbussar, mercedesägarna parkerar sina bilar utanför stan (dom har en tendens att brinna upp annars) och barnfamiljerna planerar för en dag inomhus. I alla fall de som bor i Kreuzberg. Politikerna har gjort sitt bästa för att dagen ska bli lite mindre arga anarkister och lite mer gatufest, och lyckats, men de senaste åren har våldet trappats upp igen. Förra året greps 289 personer. 

Hur som helst. Med risk för att hamna mitt i en avspärrning och ha lite svårt att komma hem igen - i morgon är det Kreuzberg som gäller. Det blir förmodligen en salig blandning av öl i parken, musik, mat, glada barn och arga demonstranter.

Ein tips

Här kommer ett restaurangtips. Transit serverar asiatiska tapas, varje rätt kostar 3 euro och du beställer genom att kryssa i rutor på en lapp där alla rätter står förtryckta. Det är gott, roligt och dessutom är lokalerna schyssta. Båda två, för Transit finns på två ställen i stan - på Rosenthaler Strasse i Mitte och på Sonntagsstrasse i Friedrichshain.

Efterätt á la Transit.

Sunkshopping

Det kanske egentligen vore bättre att skriva en lista på vilka butiker man absolut inte får missa här i Berlin, men under shoppingrundan i dag kunde jag bara komma på affärer som man bör undvika. Så här kommer den: Sunkaffärslistan. Gå inte dit.

1. På första plats kommer utan minsta tvekan Matratzen Concord. Här kan du köpa billiga madrasser, kuddar och täcken och kedjan har en affär typ var tredje meter. Fråga mig inte hur det går ihop,  varje gång jag stuckit in huvudet i en butik har det varit helt tomt. Förutom den överviktiga damen med dåligt färgat hår, en cigg i mungipan och en bister min som sitter bakom kassan. Jepp, madrasserna på Matratzen Concord stinker rök. Åtminstone de jag luktat på. 

2. Om helvetet var en skobutik, skulle den heta Deichmann.
Jag vet, kedjan finns i Sverige numera också, och det gör mig nästan rädd. Den är läskig. Skor, skor skor, för mycket skor. I sina kartonger, staplade på hyllor ända upp i taket. Skrikande barn, grönaktigt ljus i taket, lukt av klister och gummi. Me not like. Me får huvudvärk.

3. Det finns fula möbler, och så finns det Scontomöbler. Nu låter jag snobbig kanske, sorry för det, men jag visste faktiskt inte att det fortfarande producerades så kolossalt osnygga saker. Här hittar du persikofärgade plyschsoffgrupper, vitrinskåp det borde finnas lagar mot och sängramar som skulle ge mig mardrömmar.

4. Berlin har en hel del bagerier och det är ju himla trevligt. Tyvärr är många av dem riktiga sunkhak. Och kombinationen fettiga wienerbröd och rökande farbröder som ser ut att ha suttit där sen solen gick upp kvalar lätt in på min lista.

Det var allt för nu. Jag lovar att återkomma med lite nyttigare shoppingtips någon annan dag.