Vi vände i princip i dörren. Nåväl, inte riktigt – först genomled vi några jetlaggade dygn hemma i Berlin. Men sedan bar det av igen. Till Sverige den här gången. En kortis som var nödvändig och behövlig. Familjegrejer.
Men nu är vi på väg hem igen. På riktigt. Tillbaka till vardagen och rutinerna som är så viktiga för att vår lilla familj ska fungera och må bra. Det är hög tid att sätta fart på 2013 nu, blåsa liv i nyårslöftena om mer vila och egentid. Det här med att aldrig ha ork till annat än det nödvändigaste. Jag är så trött på det nu.
Jag tror att det blir en bra vår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar