Nästan där

Svärfar har anlänt, hälften av julklapparna är inslagna. Julgranen är på plats, dock ej klädd, och knäcken ska snart kokas. Och just det, den djupfrusna västerbottenosten (köpt på svenska julmarknaden) måste tinas upp. Det som kommer att saknas på vår svensktyska julafton är:

Att knäcken är i knäckformar. Det finns knäckformar här (de kallas pralinformar) men de är slut överallt. Det får bli fyrkantiga knäckisar.

Julmust. Sorgligt, men malzbier fungerar fint som substitut.

Julskinka. Orka försöka få till en egen från scratch. Jag har aldrig hört om någon som lyckats på skinka köpt här. Vi skiter i skinkan och fokuserar på sånt som går att hitta här: Prinskorv, sill och gravad lax. Och mängder av kål av olika slag.

Kalle Ankas julafton. Men Carl-Bertil Jonsson kan man se på Youtube, så vi överlever.

Back to work. Tjing!

Rörigt juligt

Ursäkta frånvaron, det är hektiska tider. Sverigebesök och massor av jobb i en enda röra, julförberedelser (vi ska vara kvar i Berlin, delar av familjen kommer hit), glöggparty på kontoret och en man som jobbar till sena natta varenda kväll. Men allt är fint och Berlin är härligt nu. Massor av julstämning överallt, tingel tangel och pepparkakshjärtan som det står Ich liebe dich på (eller, som jag såg i dag, Du alte Schlampe, din gamla slampa. Inte lika stämningsfullt).

Och så en lycklig 2-åring som får åka julmarknadskarusell i tid och otid. (Och ja, han har simglasögon på sig. Alltid. Dag som natt sedan semestern.)