2013/11/26

Årets viktigaste högtid

Det var en lugn helg. En kaffe i godan ro på Silo i lördags (smet dit precis när barnen började bli hungriga och trötta, hehe), med först Die Zeit som sällskap och sedan Hanna. Och så lite Boxi på det.

På söndag blev det lekdejt för Eje, de var på någon dockteaterfestival, medan Isa ägnade sig åt sina favoritsysslor: Att trycka på hissen och att klä av och på sig. Det var kul så länge att jag hann se en film under tiden.


Den här veckan händer massor. Texter ska skrivas ut, andra förberedas, det ska intervjuas och lunchmötas och tas emot finbesök från Sverige. Äldsta vännerna M och Y är på väg (läs här om våra planer för helgen).

Och så har jag börjat fundera på Lucia. Min favorithögtid ju. Den måste ju planeras. Inte minst för att barnens kita bett mig att hålla i något slags luciafirande. Jag tar uppdraget på största allvar, nu jäklar ska jag göra intryck på barnen. Få dem att begripa luciafirandets storhet. Tror ni att Stockholms musikklasser har lust att svänga förbi Ejes dagis när de ändå ska sjunga på Berliner Dom? Ja? Men då så. Kirrat.

(Här skulle jag vilja ha en luciabild som jag hittade på Länsmuseet i Gävleborgs Flickr, men uppladningen funkar inte. Får bli en länk istället. Någon som fattar vad snubben till höger gör?)

5 kommentarer:

  1. Är det ett väldigt udda musikinstrument? Eller en portabel spis? Verkar lite otympligt... och mycket mystiskt.

    Håller med, lucia är underbart. Så stämningsfullt och så vackert. Kul att du får ge barnens kita lite lucia-feeling - de måste ju bara gilla det!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har blivit upplyst nu om att det är ett vevpositiv! Så jäkla stort bara, måste vara skittungt.

      Får ni något luciafirande i Köln? Hoppas det!

      Radera
  2. Aha, där ser man. Ser som sagt rätt jobbigt ut. Ett instrumentval för de vältränade.

    Här ska vi fira lucia i en liten kyrka utanför stan, anordnas via DSG och det var jättefint förra året. Det är svensktalande skolbarn i Köln och Bonn som står för sången. Hur gör du på kita, har du samlat ihop ett gäng svenska kompisar som ska lussa för barnen?

    Förresten, följde ditt råd om avkalkningsschampo och hittade ett som funkar helt suveränt bra. Mitt hår förvandlades efter en enda tvätt och är nu helt återställt. Så j-a härligt!! Det var inte superbilligt, men värt varenda krona. L'anza, heter det.

    SvaraRadera
  3. Men åh vad bra att det funkade! Då ska jag testa det med, verkar lovande även om jag tycker att det blivit lite bättre nu ändå.

    Det låter som att ni får en finfin Lucia! Jag vet inte riktigt hur jag ska göra på Kita. Funderar på att släcka ner och låta familjen Darlington (alltså R, Eje och Isa och jag) gå med krona och ljus, till musik från något maffigt luciatåg (någonting säger mig att barnen inte kommer att övertygas om jag och R sjunger bara?). Och så lussebullar och en liten föreläsning om hela luciagrejen. Och så får alla testa att ha på sig strut och krona och så. Borde ju vara kul.

    SvaraRadera
  4. Det där låter absolut som ett vinnande koncept. Roligt att uppmärksamma våra högtider! Jag tycker behovet av det har ökat hos mig sedan vi flyttade hit. Jag märker hur viktigt det är, en slags "hemmakänsla" som sitter extremt djupt. Sedan är det ju såklart också jätteroligt att ta del av de tyska traditionerna, allt sådant berikar tycker jag. Lycka till!

    Jag köpte schampo och balsam på beautybay.com, hade lite svårt att hitta någon tysk webshop som sålde det. Om du bestämmer dig för att prova så hoppas jag att det funkar lika bra för dig som för mig!

    http://www.beautybay.com/haircare/lanza/healingpureclarifyingshampoo/
    http://www.beautybay.com/_/N-?Ntk=All&Ntt=lanza+healing+pure+keratin+infusion&Ntx=mode%2bmatchallpartial

    SvaraRadera

Follow JohannaPaues on Twitter Resor
Toppblogg.se