2010/03/05

Arbeit und framtiden

Jag går och funderar på en sak. Tänk om jag blir kvar i Tyskland så länge att jag börjar jobba för arbetsgivare här också? Jag har ju under min tid här hela tiden arbetat med svenska tidningar och produktionsbolag, pendlat en hel del till och från Sverige och har än så länge noll koll på hur det funkar på en tysk arbetsplats. Egentligen är jag ju ganska ointegrerad i Tyskland om man tänker på det - det finns nog inget bättre sätt att lära känna ett land på än att ha ett jobb att gå till, med kollegor och chefer att förstå sig på. Och det får gärna vara en myndighet, de är ofta lite old school och kan nog verkligen ge exempel på landets nationalidentitet.

Trots att jag mest sitter hemma och skriver så har jag ändå fattat så mycket att arbetsplatserna här inte är som i Sverige. Platta organisationer och att ta en lunch med chefen verkar vara exotiskt. De hierarkiska strukturerna är mycket tydligare och det är tyvärr mest gubbar i toppen (mer om det någon annan gång, det finns mycket att förargas över). En tysk vän till mig berättade att det på många statliga arbetsplatser finns stämpelklockor för de anställda och kommer de det minsta för sent så skickas det automatiskt ett mail till chefen. Hu. Och så allt niande. Shit, vad jag kommer göra bort mig.


Nu har jag lite svårt att tänka mig vad jag skulle kunna göra på en tysk myndighet som journalist, men man vet aldrig vart ödets vingar kommer bära mig som det så vackert heter. Jag kanske slutar som en såndär tant på bürgeramt som sitter och stämplar papper. You never know.

2 kommentarer:

  1. Intressanta kulturella skillnader! Men när man kommer från Sverige tror jag att man har svårt att vänja sig vid det där... Måste man så försöker man väl, men det är verkligen kulturellt annorlunda! Alla mina chefer, hela vägen upp till toppen, är kvinnor (fyra blir det om jag räknar...) De två närmaste umgås man ju helt naturligt och normalt med, lunchar me osv. De två som är längre bort har man ingen direkt kontakt med, men det är kanske inte så konstigt...

    SvaraRadera
  2. Ja, och jag är nog verkligen svensk i det avseendet också - jag har svårt att förstå vad hierarki och sånt ska vara bra för och då blir det nog ännu svårare att anpassa sig!

    SvaraRadera

Follow JohannaPaues on Twitter Resor
Toppblogg.se