Bröllopsdagarna

Jag och maken firade vår bröllopsdag för inte så länge sedan. I två år har vi varit gifta nu – pappersbröllop alltså. Förra året var det bomull.
Det verkar kanske fånigt att hålla reda på bröllopsdagsnamnen, men sådant är viktigt här. Viktigare än i Sverige i alla fall. 

I Deutschland firas verkligen årsdagen för äktenskapet, och ju större och jämnare tal desto mer fest. Att ta en middag på tu man hand i alla enkelhet – glöm det. Dessutom finns det en hel del tyska bröllopsdagar som jag aldrig hört talas om i Sverige. Sådana som faktiskt inte ens infaller på själva bröllopsdagen.

Vad sägs till exempel om persiljebröllop efter 12,5 år?  Då kommer ofta ett helt gäng med vänner (som givetvis har råkoll på vilket datum det är) och våldgästar ditt hem, med medtagen mat förvisso. Och så blir det fest med persiljekrans i håret på bruden.

Eller vitlöksbröllop, som firas efter 33 1/3 års? Då äts det massor av vitlök tillsammans med släkt och vänner. Fråga mig inte varifrån det där tredjedelsåret kommer (någon som vet?). Trevligt låter det i alla fall.

Det största jubileet av alla, silverbröllopet, firas i klass med en femtioårsdag eller till och med ett  grönbröllop (Grüne Hochzeit, alltså själva vigseldagen). På silverbröllopsdagen ställer brudparet ofta till med stort kalas, det är inte ovanligt att det bjuds över hundra personer.

Nästa gång firar jag och min man läderbröllop. Då ska vi klä oss i chaps och gå på Berghain. Eller kanske i lederhosen, och hänga på en biergarten i Alperna någonstans. Det vore trevligt. Någonting med läder blir det i alla fall, som en tribute till vårt äktenskap.

Har vi riktigt tur får vi en läderkrans kring dörren (kolla in bilden nedan. Föräldrarna till min kompis L firar sin träbröllopsdag och har överraskats med en träkrans kring ytterdörren av sina kompisar. Det är kärlek det. Från alla håll. Vielen Dank L och L:s föräldrar för den fina bilden!).