Tågloving och Onkel Albert

Eftersom min son gått från att fullkomligt avsky att åka alla typer av tåg till att inte vilja göra något annat, är det numera betydligt enklare för oss att göra utflykter till andra delar av stan (jaa! Jag kan hänga i andra stadsdelar än Friedrichshain! Tillsammans med min son! Utan att han skriker hela vägen! Hurra!).

Det här är en big deal för mig. Jag älskar Friedrichshain, men under det senaste året har det blivit lite för mycket av det goda. Det spelar ingen roll hur mysigt det är i F'hain, att bara vara här håller inte. Berlin är för stort, för roligt, för oupptäckt.

I dag gick turen till Prenzlauer Berg (tåg: M10, också kallad partytramen. Mer om det i ett annat inlägg) och lekkaféet Onkel Albert. Vi hade aldrig varit där tidigare men fått tips av våra fina berlinerkompisar att det är riktigt schysst.

De hade rätt. Massor av roliga leksaker, en trevlig ägarinna och second handbutik i källaren. Ett litet minus för att våfflorna var hårda som sten och smakade maräng dock – lite mycket ägg i smeten skulle jag tro. Men vad gör det när det finns ett bollhav?