Hemligbio

Hemligbiokväll, middag ingår. Känn på den presenten! Låter det inte spännande? Och kom ihåg att vi är i Berlin. Ordet hemlig kan verkligen innebära precis vad som helst.

Presenten var till maken (jag fick följa med) och i torsdags var det dags.  Hemligbiosar är såna som förmodligen, enligt alla lagar och regler, egentligen inte får finnas men som gör det ändå. Och som visar allt annat än Toy Story och amerikanska remakes.

Bion vi var på drivs av en man som bryter på kroatiska. Middagen (á fem euro), som han stod och lagade  i ett cigarettdimmigt kök när vi kom, serveras klockan nio (köttfärslimpa med polenta och massa goda såser till, sjukt gott) och efter att vi ätit visades filmen (á 2 euro per skalle) i hans hemgjorda salong. Projektor i taket, solstolar att sitta på.

Vi fick se en turkisk roadmovie. Väldigt långsam, lite för långsam för mig – jag somnade. Men, ändå! Hela grejen var så fantastiskt trevlig och jag älskar att det finns så många sådana här intitativ här i Berlin. Vi var totalt sex personer där. En glad prenzlauerbergare som fnittrade hysterisk åt lite allt möjligt, en äldre man med hatt, glasögon stora som tallrikar och mängder av sköna historier från DDR-tiden och så jag, mannen min och våra vänner F och H. 

Nästa projekt är att hitta fönstret som man ska krypa in genom för att komma till en annan hemlig biosalong. Den ligger någonstans här i Friedrichshain och heter passande nog heter "Duchsfenster".

Bästa sättet att få nys och var och när såna här saker pågår är att lära känna folk och prata med dem. Enkelt va? Vill du ha info om bion vi var på igår, skicka ett mail till mig så berättar jag – jag vill ju hålla djungeltrummetraditionen vid liv.