2008/07/08

I en stad där historien är ny

Madame Tussauds har öppnat här. Det tog två timmar, sen var Adolf Hitlers vaxdockehuvud avhugget. Att prata, skämta om eller göra en docka av Hitler i Berlin är som att pressa hårt på en triggerpunkt. Att skoja om DDR-regimen kan också vara känsligt, men på ett annorlunda sätt. Kanske för att den inte är i närheten lika obegriplig som förintelsen.

I Berlin är historien påtagligt närvarande. Du är mitt i den när du promenerar längs de bitar av muren som fortfarande står kvar eller lyssnar på debatten om Tempelhof – Hitlers paradflygplats som nu ska läggas ner. Och Berlinarna verkar ha ett kluvet förhållande till sin historia. Det är som att de inte vill annat än att gå vidare, samtidigt som de ständigt påminner sig själva om det som hänt. Platsen där Hitlers kropp brändes efter hans död är idag en parkeringsplats, men inte långt därifrån har Holocaust Memorial byggts - på en enormt stor yta dessutom. Det är tabu att prata om Hitler, men på tv-nyheterna berättas det ständigt om Israel-Palestinakonflikten. Kanske är det ett sätt att säga förlåt.

Vart du än går i Berlin blir du påmind om vad som pågått här, vare sig det handlar om muren eller nazisterna. För en Berlinare är inte historien något avlägset för länge sen. Den pågår hela tiden, och varje generation här måste göra sin egen definition av det som hänt. I en stad där förändringarna varit så stora och skett under så kort tid, är det inte konstigt att de fortfarande bearbetas för fullt. Och det är inte konstigt att Hitlers huvud på Madame Tussauds huggs av efter bara två timmar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Follow JohannaPaues on Twitter Resor
Toppblogg.se