Ok, nu till det stora, och säkert för er oerhört spännande, problemet.
Jag har inga byxor! Eller alltså, jag har typ hundra byxor som jag älskar, men som jag inte får plats i längre. Jag är för tjock! Och I know, jag har fött barn alldeles nyss osv, men problemet kvarstår. I min garderob finns exakt tre par nederdelar jag kan få på mig varav en är ett par mjukisbyxor och två är leggings. Det här innebär att jag inte heller kan ha några överdelar som inte är långa nog att fungera som klänningar. För utan byxor ser det ju som bekant konstigt ut med en kort tröja på överkroppen. Och överdelarna som är långa nog att vara klänningar hade jag så mycket under graviditeten att jag numera ser ut som en, ja, heffaklump i urtvättade triåker när jag har dem på mig.
Men bööö! Tänker ni. Vad är problemet? Köp nytt bara!
Nej, svarar jag då. Jag vägrar. Jag tänker INTE köpa nya byxor när jag har hela garderoben full.
Möjligen kan jag slå till på några nya klänningar och en kjol eller två, för det behöver jag ändå. Någon som förresten har tips på bra ställen där man kan köpa fina amningsvänliga klänningar? Gärna på internet.
Vet inte riktigt vart jag vill komma med det här (som verkligen är ett ickeproblem egentligen, jo jag vet det). Men till alla er som tror att man blir en hipster bara för att man flyttat till balla Berlin så kan jag härmed krossa den illusionen för er. Jag är så långt från en berlinsk hipster man kan komma.
Här har ni en bild på hipsters enligt Adam, hämtat från hans Hipster travel guide på bloggen Travels of Adam. Rolig och bra om man vill vara med i hipsterklubben.
Jag har lite samma problem, bara det att min dotter nu är 6 mån och jag måste försöka se någorlunda respektabel ut på kontoret.
SvaraRaderaJag hitte lössittande v-ringade t-shirt klänningar på H&M Basic för typ 10€ och köpte en i varje färg. Går jättebra att variera med olika skärp och kavajerna som fortfarande passar och så är det bekvämt. Vet inte hur amningsvänliga de är, antagligen inte särskilt.
Thanks so much for the mention and recommending my site!
SvaraRaderaJag läste ditt inlägg på Looking for sara om att din man reser mycket och att även du rest en del. Jag ska ju som du läste vid 6 tillfällen på 3 dagar, resa från man och barn för att studera till präst. Jag är super, super nervös för detta, både för min egen del, att jag sakna ihjäl mig efter dom, har aldrig varit ifrån dom förut och sedan hur dom ska ta det, ta skada av det. Mina barn är 3 och nästan 2 och jag är så rädd att dom ska må dåligt av det. Pappan är hemma med dom,dom går på dagis och jag litar på honom, men jag håller på att älta ihjäl mig över det här. Hur har du känt det när du rest ifrån dom, eller hur upplever din man det hela? Jag är helt enkelt så super nervös över det här, att jag knappt kan njuta av semestern. Känner mig som en usel mamma.
SvaraRaderaAnonym: Jag tycker att du, helt tvärtemot vad du känner, verkar vara en helt fantastiskt mamma som tänker så mycket på det här och är orolig för hur dina barn ska reagera! Nu känner jag inte er men att döma av det du berättar tror jag verkligen inte att du behöver vara orolig. Tre dagar i sträck är inte så lång tid och framförallt - barnen är ju hemma med sin pappa! Jag var då och då borta i två-tre dagar från min son från att han var ett år ungefär (nu är jag mammaledig med vår tvåa). Det var jobbigt i början, de första gångerna hade jag verkligen ångest, men ganska snabbt blev det tydligt hur viktig den där tiden blev för min man och son. Att de fick tid tillsammans bara de (förutom skypesamtalen med mig förstås. Minst ett om dan!). Efter ett tag kunde jag njuta mer och mer av mina jobbtripper. Det var härligt att ostört kunna ägna mig åt mitt, sova hela nätter och jag kom hem med ny energi. Min man känner lite på samma sätt nu när han reser. När han är borta på jobb ägnar han fritiden åt sånt han inte hinner med hemma i sitt småbarnsliv - träna, läsa böcker, gå ut och äta (sova!)... Och kommer tillbaka med massor av energi för våra små. Visst, det är jobbigt och sorgligt ibland när han ska åka, men så länge det blir mycket pigg kvalitetstid med barnen när han (eller jag, när det jag varit jag som rest) är hemma har det hittills gått jättebra. Ett tips, om det går, kan vara att ta en dag ledig från dagis då och då när du är hemma. Och, precis som Sara skrev - prata med barnen! Det har vi gjort hela tiden med vår son och det känns superviktigt att han fattar vad som händer. Stort lycka till nu med allt och försök sluta älta. Det kommer att gå bra tror jag!
SvaraRaderaTess: Tack för tips! Måste kolla in!
SvaraRaderaThat Annoying Hipster: You're welcome, I like your site!
Den är jobbig... Du kan alltid komma hit och ärva mina som är för stora ;-)
SvaraRaderaSofia: Ingen dum idé! Jag kanske ska ordna ett klädbytarparty på mitt frilanskontor?
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRadera