Så sitter jag här. I vår nya lägenhet som fortfarande är rätt hullrig om bullrig men där i alla fall det viktigaste är på plats. I bärselen på magen snusar vår vackra bebis, R har börjat på sitt nya roliga jobb, storebror är stolt som en tupp över lillasyster (som han bestämt kallar för Marlene) och trivs i sitt nya, ljusa rum.
Och alla mår bra.
Vi är äntligen vid den där tidpunkten som vi längtade så mycket efter i våras, när allt fortfarande kändes så ogripbart långt borta och utom all kontroll. Nu har de stora och viktiga bitarna fallit på plats, det gick bra alltihop, och vi kan äntligen slappna av och på allvar smälta ihop med lugnet i Friedrichshain.
Så sjukt fantastiskt underbart skönt.
I am longing for the sentiment you are describing ... when important pieces of life will fall into place - like where will P be working, where will we live? It will all be changing soon and I feel I am hanging off a cliff, just waiting. It's scary and exciting but I just can't wait to know these things.
SvaraRaderaThanks for reminding me that eventually, all does fall into place - needed to be reassured today :)
Holly! Oh, I know exactly how you feel! Keep strong and hopefully you'll get off that cliff soon. I'll hold my thumbs that everything will go just the way you want them too (and please settle down in Berlin if you can!).
SvaraRaderaBig hug!