Grüss Gott in Lederhosenland

Jag befinner mig i en bayersk saga. Förvisso med ganska mycket regn, gråa skyar och en gnällig bebis, men ändå. Jag säger bara alperna! Ängarna! Balkongblommorna! De galna sagoslotten byggda av bayerska kungar på artonhundratalet!
Det finns verkligen mycket att bli förtjust i här i Bayern.

Hotellet vi bor på heter Gasthof Waltraud och passar perfekt in i min Sturm der Liebesemester.
Det ligger i den lilla kurorten Kochel am See, omgiven av snötäckta alper och gröna ängar med muande kossor. Blommorna väller ut från balkongerna, det är färg och fint överallt. På kvällarna sprakar brasan i hotellets restaurang och när servitören kommer med maten säger han saker som "jippijayeay, hier kommt das Essen!" eller "sing halleuja, das Essen ist ferdig!". Jag stortrivs!

Nu hinner jag inte skriva mer, det är schweinehaxetid (att äta alltså. Med en kall hefeweissen). Men för att ni riktigt ska komma in i samma stämning som jag är i så klistrar jag in ett klipp med min favorittyrolersångare. Helt fascinerande.

Next stop: Neuschwanstein

Stockholmstripp, jobb, vänner, chock över hur dyrt allt är (4 rätters take away, "det blir 925 kronor tack", gaaaa!), hem till Berlin igen.

Packa upp (skitiga kläder, Finncrisp, fyra paket välling, Granits kanelmandelgodisar). Necessären får ligga kvar i väskan, ner med några rena kläder och så zipp zapp så drogs blixtlåset igen. I morgon är det dags för vår roadtrip till Sydtyskland. Wir fahren fahren fahren auf der Autobahn! Bayern, here we come.

  Yep, dit ska jag. Fortsättning följer. Foto: Softeis

Ta hunden till Checkpoint Charlie

Nu kan du skita i båtturerna, bussturerna, promenadturerna, trabiturerna, cykelturerna, segwayturerna och de där kufiga konferenscykelturerna och satsa på hundar istället när du ska göra din sightseeing i Berlin. Daniel Hurst och hans sju Siberian Huskies kör dig till allt du vill titta på medan du sitter tillbakalutad i någon slags släde med hjul. Jag såg hela ekipaget för en tid sedan när jag gick förbi Potzdamer Platz - det är tydligen där Daniel och jyckarna hänger när de väntar på sina kunder.

Jajovars, lite fjällkänsla längs med muren och på Brandenburger Tor har väl alla drömt om någon gång? Eller kanske inte.
Se ett inslag om hundturen här.

Trött efter en dag på stan? Foto: Sponng

Valet

Det är så obehagligt att jag inte ens har velat skriva om det. Jag menar förstås Sverigedemokraternas framgång i valet. För att slippa tänka på Jimmie Åkesson och hans läskiga partikamrater har jag drömt mig bort till de sydtyska alperna istället, men nu funkar inte det längre.

Fy för alla inskränkta och snåla människor! Fy för att samma sak händer över hela Europa. Skäms på oss som aldrig lär oss av vårt förflutna, och som inte fattar att egenskaper som ödmjukhet, nyfikenhet och öppenhet är något som gör världen bättre.

Just nu är det inte lika kul som vanligt att vara svensk i Tyskland.

Och apropå oktoberfest...

... så finns det såklart ett helt gäng att välja på även här i Berlin. Det är inte den riktiga grejen, men what the heck, man får ju Berlin på köpet! 

Berliner oktoberfest
Ok, det kanske verkar lite futtigt jämfört med Münchens 200-årsfest, men Berliner oktobersfest fyller faktiskt också jämt. 60 år närmare bestämt och det ska firas på klassiskt oktoberfestöldrickarmanér: Dricka, sjunga, bröla, hicka, dricka, sjunga osv.  
Pågår 29/9-10/10. Öppet mellan 15-23 på vardagar och mellan 14-24 fredag-söndag. 

Kurt-Schumacher-Damm 207

13405 Berlin (Reinickendorf)

Felix-oktoberfest
Ölhävning på ett av stans glassigaste uteställen? Varför inte, kontraster är kul.
Pågår fram till den 25/9  och är öppet mellan kl. 18-24 på vardagar och mellan kl. 12-24 under helgen.
Humboldthafen, am Hauptbahnhof, Mitte,

Oktoberfest an der Fischerhütte
Här kan du ta en paus i öldrickandet för en promenad i naturen. Men sen går du tillbaka till ölen och schlagermusiken och dansar på borden tills solen går upp i äkta Bayernanda. Bitte.
Pågår mellan den 27/9 och den 30/10. Öppet onsdag-lördag från kl. 18. 
Fischerhütte, Fischerhüttenstraße 136, Zehlendorf,

Spree wiesn
Gayoktoberfest, rocktoberfest (fyndigt namn), familjeoktoberfest (alkoholfri hefeweissen till barnen och schnappimusik?)... Här har festen ett nytt tema varje dag!
Pågår från nu och fram till den 10/10. Öppet från kl 14 på vardagar och från kl. 12 under helgen. 
Humboldthafen, Friedrich-List-Ufer/Ecke Invaliden­straße, Mitte,

Ha nu så kul. Och så glömmer ni inte bort att äta något också (I know, jag är en tant, men det är helt ok).

Med hopp om alpromantik och så lite oktoberfest

Nu pågår den för fullt - oktoberfest! Schlager, lederhosen, långbord och öl öl öl, överallt. Åtminstone i Sydtyskland och hör och häpna - vi planerar faktiskt att åka till München med omnejd i nästa vecka. Fast inte för att oktoberfesta så värst mycket (ta hand om ettåring och supa skallen av sig klockan nio på morgonen känns som en ödesdiger kombo. Eller ta hand om ettåring med rejäl ölbakfylla, gaaaa. No can do) men för att uppleva mer av Tyskland. Mer natur, mer autobahn, mer tyska dialekter och, om än inte på oktoberfestnivå, mer öl. Jag älskar alper. Och jag älskar att det finns en väg där i krokarna som heter Romantiska gatan. Jag vill ha romantik. Jag behöver romantik. Och alper.

Det finns en såpa som går typ varje dag på teve, den heter Sturm der liebe, och jag tänker mig att vår höstsemester i Sydtyskland ska bli som deras intro. Ska bara till lite sommarväder, softade linser och människor med puderlen hy. Kolla in här och wish me luck.

Lite kallt i paradiset

Berlin har många fördelar på bostadsfronten - du behöver inte stå i kö i trettio år för att få ett förstahandskontrakt, chansen att hitta en luftig sekelskiftsvåning är inte alls särskilt minimal och du behöver varken hosta upp med hundratusen svarta pengar eller ha en hyresvärd som är förälskad i dig för att få tag i en lägenhet mitt i stan. Dessutom är standarden på bostäderna ofta bra, inga vattenrör utanför fasaderna eller heltäckningsmattor i badrummen.
Men, det finns en liten detalj som gör sig påmind såhär på höstkanten, när temperaturen letar sig neråt och de regniga dagarna blir fler. En liten, men inte helt oviktig, detalj som framför allt gör mig väldigt frusen.

Luft. Berlinska lägenheter saknar luft.

Jag vet inte varför det har blivit såhär, men inbyggd ventilation är en lyx här. Inte ens i de helt nybyggda husen är det någon självklarhet och de som köper hus från ritning måste lägga till en hel del pengar för att få luftdrag utan att behöva öppna fönster i den färdiga byggnaden. I många hyreskontrakt står det att hyresgästen måste vädra ut hela lägenheten minst två gånger om dagen för att stället ska hållas fräscht och mögelfritt. Och inte hänga tvätt inomhus för undvika för hög luftfuktighet.

Det blir kallt när man öppnar alla fönster flera gånger om dagen! Och jag vill inte ens tänka på vilket slöseri med energi det är när vi samtidigt har elementen på fullt ös för att inte frysa ihjäl. Eller har jag fel? Jag hoppas det.

Men, som sagt, resten är ju helt fantastiskt. You can't have it all var det någon som sa och snart blir det ju vår igen.

Ick und blommorna

Jag älskar blommor. Jag vet inte vad de heter, hur länge de står sig eller hur man gör för att odla dem men jag älskar att köpa dem och att ha dem hemma. När jag var student lovade jag mig själv att så fort jag började tjäna pengar så skulle jag unna mig att alltid ha minst en bukett hemma, och det har jag hållit. 
Och lyckliga jag som bor i berlin, där blommor kostar mindre än en latte to go och där det finns så fantastiskt mycket att välja mellan! Det är verkligen en stor fördel med att bo i den här stan. Billiga, vackra blommor, överallt. Yeay!

Skrymmande poströst postad

Efter att ha legat på köksbordet i typ två veckor har jag äntligen fått iväg min poströst. Bra bra, nu kan jag sluta hetskolla på partiutfrågningar och debatter på SvtPlay. Det är gjort, jag har valt, vilket lättnad.

Men, och nu ska jag klaga en smula här, jag blir alltid lite tjurig när jag är tvungen att posta kuvert i A5-format här. Eftersom tyska posten räknar det som en skrymmande storlek kostar det minst 3,40 euro. Per brev! Fast det är klart, det kanske jämnar ut sig eftersom det är mycket billigare att skicka paket härifrån än från Sverige (bra tips för er som flyger hit med bara handbagage och sen råkar shoppa lite, bara att posta hem).
Och dessutom - i det här fallet är det ju verkligen värt det. 3,40 är ett helt överkomligt pris att betala för demokrati från utlandet.

Livet och gräsplättarna

Jag har hittat Berlins motsvarighet till Stockholms Hammarby Sjöstad. En del av staden fast ändå lite lagom isolerat, nybyggt, rent, inga affärer, bara bohus. Vatten.

Stället kallas Stralau, är en halvö i Spree i närheten av Treptower Park och för att komma dit måste du korsa en bro, en järnvväg och sen en hårt trafikerad bilväg. Som sagt, lite lagom isolerat. Stralau befolkas av alla som längtade efter en liten gräsplätt som barnen kan springa på. Och snart kommer ännu fler - det byggs för fullt. Liksom på säkert hundra andra ställen här i Berlin. Överallt poppar det upp radhus med små gröna fyrkanter framför. Snart är alla de stora, tomma fälten som förut var så typiska för Berlin bebyggda. Det går fort och är lite spännande. Vem vet, kanske sitter jag på en sån där gräsplätt själv om några år? Dricker en cosmopolitan medan barnen leker med grannarna på plätten bredvid.

En doft av hö

Ah, lantluft. Kväkande får och gnäggande hästar! Jag har varit på en liten utflykt, en jobbresa, till landsbygden kring Lüneburger Heide, precis söder om floden Elbe (som fungerade som gräns under DDR-tiden). Vägen dit kantades av stenhus, stenhus, stenhus. Och så autobahns klonade rastställen förstås. Området är ett poppis semestermål här i Tyskland och det kryllar av vandringsleder, små lanthotell och olika typer av nöjesparker.
Det var en härlig tripp och jag insåg hur mycket jag saknat doften av natur. Berlin är grönt och fint och har massor av fantastiska parker, men ibland behövs mer än så.

Höst. Nu med sol

Oh joy! Solen är tillbaka! Efter veckor av regn och DDR-gråa skyar behövs den, det började bli deppigt här och kändes inte alls inspirerande att tänka på vad hösten här i Berlin ska fyllas med. Vem vill göra något kul när det piskregnar och är 9 grader kallt? Men, med solen kom lusten och höstplanerandet är igång. Jag stolpar.

• Många sköna promenader i Volkspark Friedrichshain. Det är en schysst park året runt men är ändå allra bäst på hösten. Färgerna, den friska luften, en fika på Schönbrunn och en stund i lekparken. Med halsduken omkring sig. Och apropå parker så har Tempelhof gått och blivit en, öppen för allmänheten. Nu har jag definitivt ett skäl att hämta hit längdskidorna från Sverige, det lär ju bli grymma motionsspår på de gamla landningsbanorna. Om det blir någon snö vill säga.

• Mycket jobb. Mammaledigheten är slut och så fort dagis tar vid är det datorn, kaféer och kaffe som gäller. Just nu sitter jag mest på Coffeincentrale här i Friedrichshain när jag ska jobba. Mannen som har stället börjar alltid, och då menar jag verkligen varje gång jag kommer, att spela Norah Jones i högtalarna. Antingen har han typ bara tre skivor eller så har det med mig att göra. Jag ser kanske ut som tjej som gillar Norah Jones. Hur som helst, det kommer att bli mycket kaffe i höst och hans är gott och dessutom hemrostat. Och Norah Jones funkar fint att jobba till.

• Finsnabbmatsätande. Risotto kan vara den godaste maträtten som finns och nu har det till min stora lycka öppnat ett snabbmatsställe med det fantasifulla namnet RisOTTO som inte serverar något annat. Yeay! Jag testar och återkommer.

• Fler Hamam Für Frauen-besök. Jag vill bli mer sabunlamaskrubbad. Len, gör mig len! 

• Mer Tyskland. Det är hög tid, jag vet, men i höst planerar jag upptäcka andra delar av det här landet än Berlin. Jag börjar i morgon med en utflykt västerut och hoppas på en resa till München med omnejd lite längre fram. Äntligen.

Och så tänkte jag gå på utställningar, hitta nya roliga affärer, återupptäcka gamla och gå på upptäcktsfärder i de stadsdelar jag fortfarande inte lärt känna - kort sagt allt sånt som varit lite svårt att hinna med det senaste året. Och så ska jag plugga tyska. Alltid denna tyska. Ich möchte besser Deutsch sprechen och det finns inga genvägar. Fan också.

En lördag

Först var det invigning av svenska mammor-kompisen Ulrikas nya barnklädesbutik Små i Charlottenburg (hon säljer svenska märken som fina Duns, Villervalla och Geggamoja) och sen soppa och folkfest på gatufestivalen Suppe und Mucke här i Friedrichshain. Det blev en kontrastrik (barnkläder möter punkkonsert) och festlig lördag. Och tittaikorstrött -  ett normaltillstånd nu för tiden med en son som far fram i världen som en speedad... ja, hm.. ettåring. Det enda som funkar är att försöka bli lika speedad själv (kaffe gott folk. Jag drogar inget annat än kaffe).

Bildjournalistik när den är som bäst

Jag har kollat in den nya utställningen på C/O Berlin, Magnum. Shifting Media. New Role of Photography. Den var bra. Full av fantastiska, vidriga och vackra bilder av vår galna värld. En del på gränsen till vad man står ut med att titta på, en del komiska och rara. Av de fotografer som visades upp blev Henri-Cartier Bresson och hans bilder från Sovjetunionen favoriten. Fascinerande. Här är ett litet klipp där snubben pratar lite själv om sitt fotograferande.