Ick och delmålen

Dagarna går, magen är stor. Jag är frustar och stånkar och vaggar och dåsar. Och nojar. Mannen i mitt liv åkte iväg på jobb i morse, kommer tillbaka på torsdag. Förvärkarna är många och starka. Jag vill ju att han ska vara hemma när det är dags! Nåväl, det blir som det blir. Det är ju trots allt en dryg vecka kvar till utsatt datum och you never know – jag kanske går två veckor över tiden.

Fast sonen kom nio dagar för tidigt. 

Skit samma. Noj gör ingen lyckligare och nu ska jag fokusera på bra saker. 

Som att vi klarade delmål ett och två i den här pärsen galant. Alltså flytten och sedan överlämnandet av gamla lägenheten. Hurra för oss!

Delmål tre är att få ordning på vårt ännu inte färdigbyggda kök och fyra att packa upp alla kartonger. Delmål fem det gamla vanliga – att R inte ska vara på andra sidan jorden när det är dags och om man bortser från en miljon andra småsaker som måste fixas (som all byråkrati i och med flytten och barnafödandet, möbler som ska köpas, mail som ska skrivas, bokföringar som ska bokföras etc, etc. Men orka liksom) så har vi efter att de fem delmålen är kirrade "bara" ett stort mål kvar innan vi kan pusta ut:

Att allt ska gå bra när vårt barn ska komma till världen. 

Att jag någon gång i slutet av maj ska sitta på nya balkongen med en snusande bebis i famnen, med mannen och sonen vid min sida och något gott som puttrar på nya spisen. Och blicka ut över vårt älskade Friedrichshain. Lycklig och tacksam och lugn. 

Tills dess får ni ett knippe syréner av mig. De sprider en ljuvlig doft över hela Berlin just nu.