Dåligt, men ändå lite bättre än hos Doris

Jag blir så nedslagen och samtidigt så glad över att jag bor i Berlin och inte någonstans i Bayern eller västra Tyskland när jag läser den här artikeln. Visst känner jag igen Doris tankegångar från samtal med bekanta här (alltså att barnen i första hand är mammans ansvarsområde och att kvinnor skulle vara bättre på att ta hand om barn än män) – men i mina kretsar är det i alla fall inget konstigt med föräldralediga pappor och delat ansvar på hemmafronten.

Men, jag bara känner tre män här som tagit ut mer än sina två öronmärkta föräldraledighetsmånader (min egen man inkluderad, och han räknas ju knappast eftersom han är svensk) och jag har aldrig träffat någon tysk man som valt att jobba deltid för barnens skull. Däremot är det supervanligt att mamman går ner i tid.

Eller, hm, valt och valt. Jag känner flera män som säger att de gärna skulle velat vara hemma mer men att de helt enkelt inte vågat begära ledigheten. De är säkra på att en sådan begäran skulle leda till kicken ganska fort. Fast anledningen till uppsägningen skulle vara en annan, förstås. Jag är rätt säker på att fler pappor skulle vara hemma mer här om de hade stöttning från sina arbetsgivare. Inte några massor kanske, eftersom många (både män och kvinnor) fortfarande tänker konservativt i de här frågorna, men i alla fall betydligt fler än nu.

När jag berättat för folk att jag jobbat halvtid, och alltså varit borta hela dagar, sedan Isa var tre månader gammal är det ingen som reagerat negativt. Kanske av artighet i och för sig. Däremot vet jag inte hur det skulle varit om jag hade jobbat heltid redan när Isa var liten. Kanske hade jag fått en och annan gliring då – men det hade jag väl säkert fått i Sverige också , eller vad tror ni? Här ska man också komma ihåg att Berlin, och då särskilt de östra delarna, har en helt annan dagistradition än vad man har i gamla Västtyskland.

Men, precis som det framgår i artikeln, ser statistiken vad gäller löner till kvinnor usel ut i Tyskland. Och det är förjävligt och så orättvist och så fel. Men inte så konstigt.

Så som sagt. Dystert är det. Men det känns i alla fall som att det blir lite bättre för varje år som går, i alla fall här i Berlin.

Tillägg: Kanske intressant att veta vad som gäller angående föräldraledighet i Tyskland. Här har man rätt till totalt 14 månaders föräldrapenning, men bara om båda föräldrarna är lediga och den ena i minst två månader. Om bara en förälder tar ut sin ledighet är det max 12 månader som gäller. 

Tillägg 2: Så att ingen missförstår: Jag tycker alltså inte att det är dystert att någon väljer att vara hemma med sina barn istället för att jobba.  Det som är tråkigt är att vi har en kultur och en samhällsstruktur som gör att det nästan alltid är kvinnorna som är hemma – något som lett till orättvisor i form av sämre löner och villkor etc. Tänk vad flott om det var ungefär lika många män som kvinnor som var hemma med barnen!