Lucky Trimmer och godisarna

Volksbühne im Prater är en charmigt sliten scen mitt i Prenzlauer Berg, alldeles intill Berlins äldsta biergarten (som också heter Prater). Här framförs alla möjliga typer av evenemang och i går var det dags för den fjortonde upplagan av dansföreställningen Lucky Trimmer,

Lucky Trimmer var som en godispåse med modern dans. En del godisar var som fruktgummibjörnar, alltså tråkigt förutsägbara, med tjusiga kast och ben i luften men inte mycket mer än så. En del var överraskande och spännande, som filidutter ungefär (ni vet, dom där lakritskulorna som smakar banan i mitten) och så fanns det förstås några riktigt goda bitar, favoriter vid första ögonkastet. Karamellkungens kometer. Mmm.

Men det är det som är roligt med kulturscenen i Berlin. I en stad där alla får plats, där inte konstnärerna först har godkänts av tusen instanser och recensenter och där publiken vågar ge de oetablerade en chans så kan man inte räkna med att allt som visas är superduper. Och det är är det som är så härligt. Spännande och lekfullt, precis som det ska vara.

Här kan ni kolla in The Mob and Frank Julie, favoritgodisarna i går. Helt knäppa i huvudet och alldeles alldeles underbara (klippet är hämtat från en annan föreställning än den i går).

The Mob & Frank Julie feat Harmonikatten

the mob | MySpace Musikvideos

Tips på grejer att göra under helgen i Berlin

Så kommer äntligen weekendtipsardel nummer zwei! Nu, när hotellet är bokat tänker jag mig att ni sitter och spånar på vad ni skulle vilja fylla era dagar i Berlin med och då passar det ju perfekt att jag bidrar med lite brainstorming. Här kommer alltså en första lista med förslag på sköna saker att ägna sig åt under dagtid.














Åk upp i Fernsehturm och kolla på Berlin ovanifrån. Och passa på att dricka en drink för 6 euro i baren som snurrar.

Shoppa hemgjorda parfymer (ok, kanske inte helt hemgjorda. Men lite mer hemgjorda är Tommy Hilfigers i alla fall) på Frau Tonis på Alte Schönhauser Strasse i Mitte.

Ät bakelser på operacaféet vid Deutsche oper på Museuminsel. Sjukt många tårtor att välja mellan, helt fantastiskt!

Ät världens godaste vårrullar på Monsieur Voung (och då menar jag världens godaste, det finns till och med risk att du utvecklar en besatthet. Det hände min bror och hans tjej - de brukar numera ta en taxi direkt dit från flygplatsen).

Ät typiskt berlinerfrukost på bästa frukoststället i stan, Gagarin i Prenzlauer Berg (gå dit på lördagen, på söndagar har de brunch och det brukar vara så jäkla fullt). Så gott, så vackert upplagt, så trevligt ställe.

Shoppa längs med Alte och Neue Schönhauser strasse i Mitte.

Kolla in roligaste secondhandaffären i stan på Eberswalder Strasse, Stiefelkombinat
(bilden till vänster).

Gå på en gallerirunda längs med Sophienstrasse och Auguststrasse i Mitte. Här ligger de vägg i vägg med varandra.

Besök matavdelningen på KaDeWe. "Får NK:s matavdelning att kännas som Lidl" sa ett besök från Sverige häromveckan.

Drick godaste espresson på Bonanza Coffee Heroes. i Prenzlauer Berg.

Köp ett jättestort A eller kanske ett F (min favoritbokstav) på den roliga loppisen vid Arkonaplatz (bara på lördagar). Eller äggkoppar.

Flyt ihop med andra i en jättelik floatingpool på Liquidrome (skön bastuupplevelse utlovas också, men beware, det är naket som gället. Män och kvinnor tillsammans, au naturel.)

Ta en promenad längs med den pampiga Karl-Marx-Allee och titta på DDR:s skrytbostäder, de påminner lite om bröllopstårtor.

Gå till St Oberholz (ett kafé) i Mitte och låtsas att du är en av alla frilansare i Berlin som sörplar latte och skriver hela dagarna.

Currywurstfrossa på antingen Konnopke's vid Eberswalderstrasse i Prenzlauer Berg eller vid Curry 36 i Kreuzberg. Jag vet ärligt talat inte vilken som är bäst. Någon som har koll?

Våren är här!

Jag vill bara meddela att våren kommit till Berlin. I går var det åtta grader och sol och vinterluften är utbytt. Snart blir det berlinerfrukost på en uteservering i förmiddagssolen. Äntligen.

Tropical Island del 2

Tysklands absurdaste sevärdhet har blivit med svensk stugby.
Yeay. Fram med grillen. Semestern är räddad.

Fultur

I dag har jag varit på fulpromenad. Jag kallar dem så, mina turer genom Berlins gudsförgätna områden.
Färden gick mot det ödsliga gamla slakthusomådet vid Neue Welt, över S-bahnspåret och längs med den hårt trafikerade Landsberger Allee. Och så tillbaka igen via de nybyggda husen vid Otto-Ostrowski-Strasse (inte vackra).
I dag var det dessutom extra fult ute, himlen hade en ingentingfärg, den töiga marken skiftade i gråbrunt, brunt, ljusbrunt och pissgult. Allt var slask, vardagsgrått, februari. Barnvagnen slirade.

Det är något befriande med fulpromenader. Jag gillar Berlins ödslighet och bortglömda hus med trasiga fönster. Det är spännande och skrämmande att se hur staden förändras, hur nya områden växer invid gamla baracker och trasiga staket och det finns något poetiskt över de enorma ytorna som ligger som gapande hål mellan kontorshusen och parkeringsplatserna.

Och jag tycker om att blanda mina intryck. Att varva kullerstenar och krusidullhus med bilbroar, övergivna fabriker och tomma, leriga ängar. Det är konstrasterna som gör Berlin.

Budgettips!

Om ni inte kan ge er till tåls tills nästa weekendtipsardel kommer kan ni läsa en artikel jag skrivit för Aftonbladet så länge. Den handlar om hur du har kul i Berlin utan pengar. Eller åtminstone med väldigt lite.

Berlin och bästa hotelltipsen

Våren närmar sig och hemma i Sverige verkar det som om weekendresorna hit planeras för fullt. Härligt. Jag blir nästan lite avundsjuk, när behovet att komma bort är stort är Berlin världens bästa stad att komma till. Jag får massor av mail med frågor om var de bästa hotellen och restaurangerna ligger och vad man bara måste se under en helg här. Därför tänkte jag dra igång en liten weekendtipsarserie här på bloggen och jag börjar med hotellen, det brukar vara det som ska bokas först. Efter flyg-, buss eller tågbiljetten förstås.

OK, eftersom de flesta frågar efter något billigt men fräscht så satsar jag på att tipsa om bra mellanklasshotell. Det ska vara günstig, som vi säger här.

The Circus Hotel brukar jag alltid rekommendera. Det är ganska nybyggt, har ett superbra läge i Mitte mot gränsen till Prenzlauer Berg, rummen är individuellt designade och atmosfären känns personlig och trevlig. Dessutom kan du låna laptop och filmer i receptionen, helt gratis! De billigaste dubbelrummen kostar 68 euro och är ganska små men effektivt inredda. Internet ingår och skulle du ha en dragning åt segwayhållet är det bara att säga till i receptionen så fixar de fram en åt dig.

Motel One är en sån där kedja som finns överallt men precis som The Circus så ligger Motel One vid Alexanderplatz fantastiskt bra till och rummen är riktigt schyssta. Bor du här har du nära till kaféerna, restaurangerna, barerna och kanske framförallt shoppingen i Hackescher Markt. Dubbelsäng kostar 84 euro och du måste tyvärr vara ute i ganska god tid, det är väldigt ofta fullt.

Om Berlin skulle smältas ner till ett hotell, så skulle det förmodligen bli Hotel Michelberger. Kreativiteten, lekfullheten, skönt-häng-mentaliteten - allt det där hittar du här. De snygga rummen kostar från ca 60 euro och på hemsidan står det att de är inredda för "österrikiska almdudlers, svenska modeller, engelska rockstars, japanska affärsmän, tyska racerförerare och amerikanska dudes". Självklart ligger stället i den ballaste stadsdelen av alla, Friedrichshain.

Josty Brauerei är ett grymt bra lägenhetshotell. Snygga och rena rum och prisvärt om ni är fler än två på resan. Schysstaste lägenheten har en takterass som passar perfekt för eftermiddagsproseccon efter shoppingen. Eller den kalla ölen i kvällssolen. Eller middagsbratwursten i solnedgången. Från 70 euro per natt.

Men, för större gäng brukar det billigaste nästan alltid vara att hyra en helt vanlig lägenhet och det finns massor av sajter som förmedlar. Waytostay.com, only-apartments.com, ota-berlin.de, all-berlin-apartments.com är några av dem. Satsa på att bo i Mitte eller i närheten av Mitte så kan det inte bli fel - även om ni skulle råka boka en inrökt koleldad enrummare utan toalett så kommer ni åtminstone inte befinna er i ett plattenbauområde i Marzahn.

Viel Glück!

Lägenhet till låns, yeah right

Det är mycket danskar här. I Berlin i allmänhet och i huset där jag bor i synnerhet. Åtminstone under varje höst, påsk, jul och sommarlov. Jag tror att vi är ungefär fem familjer som bor permanent i huset, resten av lägenheterna ägs av personer som "lånar ut" våningarna till "familj och vänner". En del har hemsidor där den som är intresserad av ett "lån" kan titta på bilder, få reda på att utcheckning är klockan 14 (för då kommer de nya gästerna) och där de uppmanas kontakta ägaren för "ytterligare information och bokning". Att hyra ut lägenheten är strängt förbjudet, det skulle vara ett kontraktbrott.

Det spelar såklart ingen roll att det är just danskar som äger resten av lägenheterna i huset, det är bara tråkigt att de inte är här. Dels vore det kul att ha grannar istället för att bo i ett ödehus under lågsäsong, dels börjar bli svårt att hitta schyssta bostäder här i Friedrichshain och det är inte rätt att lägenheter köps för att bara användas under en tiondel av året, och som hotell dessutom. Och så blir jag arg på folk som fular sig. Say no more.

Doktor Deutschland

Jag har precis varit hos läkaren och knäckt ut min ryggrad litegrann. Ni hörde rätt! Jag har varit hos doktorn för att få en kiropraktisk behandling! Det finns såklart både för- och nackdelar med det tyska vårdsystemet men jag måste säga att jag gillar att läkarna här även får vara homeopater, kiropraktorer, akupunktörer och liknande. Det känns liksom tryggt att gå till en person som innan han eller hon kör igång med sitt alternativjox konstaterar att det inte är något allvarligare fel som kanske behöver skolmedicinsk behandling, och som har utbildning att kunna konstatera det.

Jag går till läkaren runt hörnet, han frågar mig som vad som är fel, undersöker och konstaterar sedan att en kota ligger knasigt. Knäcker, ritsch ratsch och ordinerar sen mer träning. Ryggen är bra igen, jag har en läkarordination på ännu fler timmar på mitt grymma frauengym (yeay! På riktigt. Jag älskar mitt gym) och jag behövde inte betala mer än vad det normalt kostar att gå till doktorn i det här landet, 10 euro i kvartalet. Danke schön Deutschland.

Dansa hela morgonen lång

Klockan är nio på kvällen och jag ska gå och lägga mig. Hur långt borta är inte min bebisvärld från de technodansande Berlinpartyrävarnas? Inte så farligt långt faktiskt. Nu är kanske tisdagskvällar inte veckans festhöjdpunkt men hade det varit torsdag, fredag eller lördag skulle det gå alldeles utmärkt att gå och lägga sig nu för att sen gå upp på morgonkvisten och dansa till de bästa dj:sarna. Förmiddagsfest! Förutsatt att vi hade barnvakt förstås.

Det är en bra sak med den här staden, att det rent praktiskt går att gå ut och dansa nästan när som helst. Jag har inte gjort det än, men någongång ska jag testa partylivet by day här. Jag återkommer när det är gjort.

Ho ho ho hockeyfrilla

Nytt favoritord på tyska: Vokuhila = Hockeyfrilla (förkortning av vorne-kurz-hinten-lang, alltså framtill-kort-baktill-långt).


Foto: Hendrik Liebau

Spahelg i Berlin, vilken bra idé!

Med risk för att låta som modeskönhetdagensoutfitbloggare: Det finns inget som piggar upp så som en riktigt bra ansiktsbehandling. Det lärde jag mig redan i mitt förra liv, när jag stressade runt som en speedad mediemänniska i Stockholm. Det fina med att sitta på en sådan livsviktig kunskap nu när jag bor i Berlin är att här är det lätt att unna sig en pormasktömning då och då. Det blir liksom ingen big deal när det inte kostar som en halv charterresa.

Precis som många andra servicegrejer är massage, ansiktsbehandlingar, fotbad, turkiska peelingar och annat i den stilen ofta mycket billigare här än i Sverige. I morse njöt jag under en och halv timme på Sandowells uppvärmda dyna - jag blev peelad, rengjord, masserad, dunderkursmaskad och ögonbrynsplockad. Det kostade 43 euro. 440 kronor. En motsvarande behandling i Sverige skulle säkert gått på 700 spänn.

Så är du vintertrött, småbarnstrött, februaritrött, utbränd, vidbränd eller bara i lite allmänt oxytocinbehov - åk till Berlin! Det är lättare att njuta av lyxbehandlingar som inte ruinerar en.

Här har du några sköna tips för en schysst ta-hand-om-dig-själv-weekend á la Berlin.

Sandowell. Litet ställe som erbjuder prisvärda massage- och ansiktsbehandlingar.

Liquidrome. Floating, fast i en jättepool! Skitcoolt och fantastiskt skönt. Dessutom finns det massor av bastuar och vill du ha massage går det också bra.

Ruhepool Berlin. Här beställer du ett fotbad till latten. Perfekt efter en heldag på stan i snyggskorna som visst inte var så bekväma.

Hamam für Frauen. Turkiskt dambad där du kan skrubbas ren från topp till tå (kese) för 10 euro.

Spirityoga. Ta ett yogapass när du ändå är igång! Spirityoga i Mitte är supermysigt och har pass på engelska. Ett prova-på kostar 8 euro.


Lägg dig här och ta det lugnt.

Sunk and the city

Trött, trött, trött. Jag är en av dem nu. En hålögd småbarnsförälder som med tom blick och gröngrå hy tar sig i genom dagarna. Förkylningar, tänder som kommer och en bebis som i hela sitt liv har knarkat bröstvårta men som nu går på avvänjning. Misär.

Dagar som den här tröstar jag mig med att det nog hade känts betydligt värre om jag bodde i typ, låt säga, ja varför inte... Stockholm.
Hu vad hemskt om alla runt omkring mig var skitsnygga och välklädda! Här i Berlin är jag långt i från den enda sunkiga och trötta människan och det är knappast, hoppas jag i alla fall, någon som bryr sig om att jag har bebisnor på tröjan när jag hängandes över barnvagnen släpar mig till Lidl för att köpa mer snytpapper. Partykidsen är konstant bakis och ser under dagtid inte längre än till kaffemuggen rakt framför dem, kulturfolket är inte så flärdfulla över huvudtaget och resten av berlinarna, åtminstone i mina kvarter, är helt enkelt inte så himla bra på att piffa upp sig själva. Eller inte så intresserade.
Så där har ni ännu en bra anledning till att skaffa barn i Berlin. Tada!

Kaffe leka kaffe leka

De senaste dagarna har jag tillbringat på lekkaféer. Det blir rätt mycket sånt nuförtiden, men det är ju så fantastiskt bra med kaféer där barn inte bara är välkomna utan som dessutom är helt inredda för att minisarna ska ha roligt medan föräldrarna njuter av sina koffeinfria sojalattes. Jag har skrivit om fenomenet förut men jag har så mycket glädje av de här ställena att de förtjänar ett inlägg till.

Det finns krabbelkaféer anpassade för bebisar, småbarnskaféer med massor av roliga leksaker för barn i tvåårsålden och så äventyrsfik där nog till och med tweenies kan ha roligt. Det måste vara en av världens bästa affärsidéer (nåväl, men en bra i alla fall) och kaféerna sätter verkligen guldkant på livet som förälder här (och en skön latterand på mammaläppen).

Något som jag däremot saknar i Tyskland sen jag fick barn är ett BVC (=barnavårdscentral, för alla er som inte börjat fundera på sånt här ännu). Här finns ingen barnsköterska som har koll på just ditt barn och som du kan ringa när du undrar om det är farligt att svälja en halv decimeter tandkräm eller om du inte fått sova på typ tre veckor och behöver lite tips. Du har barnläkaren och that's it, men herregud vår läkare är så upptagen att han säkert aldrig pinkar under arbetstid. Desutom heter han Doktor Kung (König) och en kung kan man ju inte bara ringa hur som helst. Shit jag måste berätta mer om honom någon gång, han är ett unikum. Men inte nu. Nu ska jag och min bebbe fika. Igen.

Här kommer några nya barnkafétips:
Knilchbar i Friedrichshain
Amitola, också i F-hain
Milchbart i Prenzlauer Berg

Arm aber sexy

Lite berlinsk fönstershopping såhär en helt vanlig tisdag.

Festival är bra hurra hurra!

Det pågår nästan jämt någon typ av festival i den här staden. Det är multikultifestivaler, musik, öl, tango, litteratur, yoga, sparris - nämn vad som helst och det lär arrangeras en (säkert välbesökt) tredagarsfest i dess ära varje år.
I helgen var det dags för den transmediala festivalen. The what? Jorå sirru, den transmediala. Och jag var där.

Precis som väldigt mycket annat här i Berlin är Transmediale lite svår att sätta fingret på. Den handlar om, ööh, framtiden och medier och människor. Det var föredrag, utställningar och roliga happenings - bland annat har en cool ljusstråle prytt Berlins himmel de senaste dagarna. Ett av festivalens riktiga dragplåster var utställningen "Future Obscura". Där visas verk av konstnärer som på något sätt utforskat fototekniken, fört samman dåtid och nutid och att effekten av det blivit futuristisk. Tror jag (det är tur att jag inte lever på att recensera konst känner jag). Ett av verken var den här coola prylen, skapad av Gebhard Sengmüller. Vad den betyder tänker jag inte ens försöka förklara, bättre att gå in här och läsa.



Utställningen skulle egentligen ha stängt i går, men håller öppet i ytterligare två dagar till förmån för Haiti.

Dagens tips!

Är du sugen på lite skönt shishahäng måste du gå till Orient Lounge i Kreuzberg. Supergod mat, mysiga bås där man liksom sitter avskilt från de andra gästerna, kuddar i dröser, låga bord och dämpad belysning. Och så lite loungig musik och en massa vattenpipor på det. En grym första anhalt på en perfekt Berlinpartykväll.

Kino kino kino!

Berlinarna gillar film och här håller inte biogåendet alls på att dö ut, tvärtom finns det massor av små kvarterssalonger kvar. Kaféer och barer har ofta filmvisningar och under somrarna kryllar det av parkbios. Dubbningen är förstås ett problem, men för den som letar lite går det att hitta visningar på orginalspråket. Är det en helt vanlig Hollywoodrulle du vill se är det enklast att gå till Cinestar i Sony Center vid Potzdamer Platz. Det är Berlins största bio och där visas alltid de flesta filmerna utan dubbning. Jag var där i går och såg Avatar. 3D alltså, vilken grej!

Nästa vecka drar Berlinale i gång i år ska en film varje kväll visas på en liten kvartersbio, "som en hyllning till den berlinska biokulturen" säger arrangörerna.
Här kan du läsa mer om festivalen, och här hittar du en schysst blogg om film och teveserier.

Nunnor, Kölsch och slipsstumpar

Snart är det karneval här i Tyskland. Den pågår vad jag förstår typ hur länge som helst, men själva höjdpunkten är den så kallade Rosenmåndagen (i år den 15/2).
Under karnevalen klär halva Tyskland ut sig och blir helt skogstokig, särskilt i Rhenlandet där traditionerna verkligen hållit sig kvar. Ringer du till ett kontor som ligger någonstans kring Köln under den här tiden är risken stor att ingen svarar. Kanske för att kontorsnissen ligger under skrivbordet, utklädd till nunna och med femton Kölsch i kroppen (Köln-ölen).

Några dagar före Rosenmåndagen händer det varje år något väldigt flummigt. Weibarfastnacht (i år den 11/2) är den stora klippa-av-slipsen-högtiden här i Tyskland och enligt traditionen är det dagen då kvinnor har rätt att klippa av männens slipsar (varför har vi ingen sån högtid i Sverige?). Ingen slipsman går säker, de kan bli överfallna var som helst. På bussen, i Lidl-kön, chopp chopp bara! Och så går männen runt med liten stump runt halsen och känner sig som en kuvad lort hela dagen.

Töväder och livsfara

Jag är rädd. Det är farligt att gå längs med Berlins gator! Stora snökockor och istappar kan trilla ner i huvudet på en när som helst och i dag var det riktigt nära. BOOM bara någon meter framför barnvagnen med min yrvakna son som förvånat tittade upp. Och så BOOM BOOM igen, ännu närmare den här gången men som tur var hade jag hunnit reagera och få upp sufletten på vagnen.
Puh.
Om jag inte minns fel brukar väl typ hälften av Stockholms trottoarer vara avspärrade när det är risk för att snö och is ska ramla ner från taken? Så är det inte här. Undrar varför.

I en annan del av Tyskland

Berlin i all ära, men jag måste ta mig till Bayern snart. Spela alphorn och sjunga schlager. Jag är helt fascinerad. Skräckblandad förtjusning.

Tacheles - klyschigt men ändå fint på något sätt.

Tacheles. En bra turistgrej kanske men för en som bott här i nästan två år (jag) känns huset rätt klyschigt. Det är underground (ööh, inte längre. Snarare en turistmagnet á la KaDeWe), ett kreativt centrum ("åh det är här konstscenen är!", utropar alla skandinaviska Berlinbesökare i femtioårsåldern när de går runt i huset, samtidigt som de håller för näsan för att det luktar lite kiss överallt) och kanske framförallt - det är sådär härligt anarkistiskt frigjort som det bara kan vara här i Berlin. Suck. Lite trött på det där nu.

För er som inte varit där kan man beskriva det som ett hus där konstnärer kan skapa och ställa ut sin konst. Det är riktigt ruffigt, fönsterrutorna är trasiga och väggarna sönderklottrade. Länge var huset ett artypartysquat men sen Berlins politiker bestämde att hela Tachelesprojektet faktiskt inte är så dumt och ockupanterna fick vara kvar så är det inte lika ballt längre. Fast nu verkar det likförbannat som att de i alla fall är på väg att bli vräkta, det är något med att det saknas pengar (fast jag misstänker att det bara är ett rykte som hittats på i hopp om att öka på ballheten lite igen, men jag kanske är orättvis).

Fast, jag måste ändå säga att det vore rätt synd om det stängdes. Visst, långt ifrån all konst där är intressant eller ens det minsta bra, men det är ändå ett hus där oetablerade konstnärer får en chans att visa sina verk och kanske bli upptäckta, eller åtminstone tjäna några euro. Och det är faktiskt rätt kul att se på när snubben som gör jättemonster i stål löder ihop sina verk, eller att spana in det senaste klottret i trappuppgångarna.
Tacheles må vara klyschan av Berlin, men so be it.



Här är en av alla konstnärer som har sin atelje huset, och som är rätt känd även utanför Tacheles väggar. Han är lite snuskig. Det är mycket tevetornet som dildo i hans konst.

Sorgligt längs med Spree

Jag tog en promenad längs med Spree och East Side Gallery i går kväll. Murväggen med alla konstverk är nyrenoverad och fin men det är sorgligt att ett av Berlins absolut fulaste hus ligger mittemot - O2 World. Det är Berlins motsvarighet till Globen och ska du på en konsert med typ Britney Spears eller Eros Ramazzotti är det förmodligen dit du ska.

Det ganska nya O2 World är en del av Berlinspolitikernas jumbosatsning Mediaspree och tanken är att massor av stora medieföretag ska trängas längs med floden och ge en cool bild av Berlin som kulturstad, samtidigt som det skapas jobb i och med att företagen flyttar hit. Men projektet ogillas starkt av många berlinare - inte minst för att det innebär att de kultförklarade strandbarerna måste stänga och rivas (först ut var Bar25 som stängde i höstas) för att ge plats åt alla nybyggen.

Så ett hett tips om du planerar att åka till Berlin i sommar: Ta en drink på den äldsta strandbaren av dem alla, Oststrand. Där baren ligger i dag ska det snart byggas ett höghus och det verkar som att sommaren 2010 kan bli den sista för skönt bohemhäng vid vattnet. Sorgligt. Och när du ändå är där - missa inte att kolla in East Side Gallery men försök att låta bli att titta upp mot O2 World, det förstör bara upplevelsen.


Not a pretty sight...