Att leva med en människa som antingen är på andra sidan jorden eller hemma och helt ledig är en speciell livsstil. Jobbigt ibland för mig som själv tar hand om våra två små när han är borta, och jobbigt ibland för R som är den som ideligen åker ifrån dem. Men oftast går det bra. Riktigt bra. Och jo, jag tror faktiskt att fördelarna överväger nackdelarna.
När R är hemma har han gott om tid att vara med sina barn. Och med mig. Vi kan äta kaféfrukost hela förmiddagen en helt vanlig måndag, gå på IKEA en tisdag när nästan ingen annan är där, hämta Eje tidigt på dagis eller låta honom vara ledig hela dagen. Få en pappadag. Vår pojke har vant sig vid att pappa reser bort, att han åker till "Banana", som är Ejes samlingsnamn för alla ställen i världen som ligger långt bort (och jag tror faktiskt inte att han kopplar ihop det med bananer, snarare är det någon slags ordkombination av Atlanta, Bogotá och typ Addis Abeba). R ringer på Skype under tiden han är borta och Eje har lärt sig veckodagarna så att han kan ha koll på vilken dag pappa kommer hem.
När jag jobbar är jag också ute och reser en hel del. Inte som R, men ett par dagar varje eller varannan månad. Vi gör ingen stor sak av resandet här hemma, och än så länge har vi inte känt att det är något problem. Det är bara så det funkar här hos oss.
När jag tänker efter är det ganska otroligt hur vi har fått ihop alltihop. Med barn, R:s konstiga arbetstider och mitt frilansande. Och att vi kan bo här i Berlin, långt bort från mormor, farfar och farmor som annars säkert kunnat rycka in med kort varsel. Det krävs förstås en hel del organiserande men jag känner mig så oerhört tacksam över att det faktiskt går. Att vi kan leva det här livet.
Och i kväll är hela familjen Darlington på plats. Vardag när den är som bäst.
(En annan fördel: R tar ofta med sig en bit av landet han varit i hem. Som sådana här japanska wraps. Älskar dem.)
I really value these posts Johanna - such great insight ;)
SvaraRaderaBanana! That's too funny, lol!!!
Thank you Holly! (And I really value that you read them, even though they're in Swedish!)
SvaraRaderaÅh, onigiri, så himla gott. Har börjat göra såna själv. Blir lite dyrt att köpa i Bryssel i längden, nästan 4 euro för lite ris och en tesked fyllning liksom.
SvaraRaderaMen ja! Onigiri! Funderade länge på vad de heter utan att komma ihåg. Väldigt bra idé att göra själv, det ska jag nog också göra. Älskar dem, grymt bra mellis ju.
SvaraRaderaKallas även rice balls. Den här sidan är jättebra, bara sök på onigiri http://justbento.com/
SvaraRaderaÅh grymt, tusen tack!
SvaraRaderaStor eloge till er som får ihop det pusslet!
SvaraRaderaOnigiri finns att köpa i mitten av perrongen på u-bahn Schönleinstraße (U8). Hett tips till er fans!
SvaraRadera/T
Men yay! Stort tack för tips!
SvaraRaderaTycker det är fantastiskt att ni får ihop allt och vågar leva ett liv som ni vill leva . Er son han tycker inte att det är jobbigt att R är borta, eller är det en självklarhet för honom, att pappa reser. Har han alltid rest sedan ni fick barn? Ni är värd en stor eloge.
SvaraRaderaFör Eje är det inte konstigt att hans pappa är borta då och då, han är van vid det. R har i och för sig inte alltid rest såhär mycket, men hans förra jobb innebar ändå att han ofta var borta på kvällarna eller morgnarna. Så att pappa ibland inte är där vid nattningen eller frukostätandet osv är inget konstigt för Eje alls - och det har nog gjort att det inte så dramatiskt nu när han är borta längre heller.
SvaraRaderaTack för elogen, det värmer : )
Det finns onigiri i F'hain också!http://finninberlin.blogspot.de/2012/08/onigiri-for-first-time.html
SvaraRaderaÄr det sant! Tjoho! Tack för tips!
SvaraRadera